I ett nytt Formasprojekt ska forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds universitet ta fram verktyg och en färdplan för så kallat kalhyggesfritt skogsbruk, en metod där träd avverkas mer selektivt bland annat för att bevara den biologiska mångfalden.
Skogar dominerar det svenska landskapet och är viktiga för att bevara biologisk mångfald, motverka klimatförändringar, bidra till ekonomisk välfärd och vara en plats för rekreation. För närvarande används så kallat trakthyggesbruk i 80 procent av de brukade skogarna i Sverige, vilket innebär att de flesta träden fälls samtidigt.
– Den typen av skogsbruk bidrar till flera miljöproblem, bland annat leder avverkningen till koldioxidutsläpp, minskad biologisk mångfald och att jorden förlorar värdefulla näringsämnen. Det gör också att skogen blir mer sårbar för extremväder och skadedjursangrepp, säger Johan M Sanne, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
En alternativ metod är så kallat kalhyggesfritt skogsbruk där träden avverkas mer selektivt, vilket möjliggör naturlig återväxt och minskar koldioxidutsläpp efter avverkning. Det ger också andra miljönyttor, bland annat fungerar skogen som kolsänka eftersom den tar upp mer växthusgaser än den släpper ut.
– I ett kalhyggesfritt skogsbruk gynnas andra ekosystemtjänster jämfört med trakthyggesbruk. Det gäller biologisk mångfald, kolinlagring och inte minst kulturella ekosystemtjänster som turism och rekreation. Sannolikt är kalhyggesfria skogar även mer motståndskraftiga mot skadeinsekter och extremväder, säger Mikael Malmaeus, forskare på IVL.
Ekonomiskt sett kan kalhyggesfritt skogsbruk vara lönsamt, särskilt för små skogsägare som får en jämnare ström av inkomster och utgifter och för olika partner i värdekedjan som får bättre betalt för sina produkter. Det visar bland annat erfarenheter från Tyskland. Trots det är den nuvarande skogspolitiken i Sverige inriktad på trakthyggesbruket, med stordriftsfördelar och hög lönsamhet för trä- och pappersindustrin.
– För att öka andelen kalhyggesfritt skogsbruk behövs nya affärsmodeller, ekonomiska incitament och marknader, säger Johan M Sanne.
I det aktuella projektet ska forskarna skapa ett scenario, en färdplan och verktyg för hur kalhyggesfritt skogsbruk som ska utformas och testas i samarbete med intressenter som skogsägare, timmerförsäljare och företag inom pappersmassaindustrin och byggföretag. En viktig del är också att beräkna vilka effekter som det kalhyggesfria skogsbruket kan ha till exempel i form av kolinlagring, biologisk mångfald och arbetstillfällen för att se hur det bidrar till de globala hållbarhetsmålen.
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet
