För analyser av vilka områden som är lämpliga för återvätning används olika underlag som till exempel jordartsdata, torvkarta, dikeskarta och marktäckedata.
- Det är viktigt att se hur stor den potentiella våtmarken skulle bli samt hur långt påverkansområdet sträcker sig. Detta görs genom att identifiera olika proppningslägen och i en modell simulera proppningar av diken i dessa lägen. Därefter görs en undersökning av de områden som skulle påverkas av en ny våtmark så att det går att sortera bort områden där en våtmark skulle påverka omgivningarna på ett negativt sätt, säger Cecile Bouju, GIS- och fjärranalyskonsult på Metria.
När potentiella våtmarksytor tagits fram kan analysen dessutom utvecklas till att undersöka synergier med andra nyttor såsom vattenrening, grundvattenpåfyllning och biologisk mångfald.
Fakta om åtärvätning av våtmarker
Återvätning av våtmarker en effektiv åtgärd för att bekämpa klimatförändringar, skydda biologisk mångfald och förbättra vattenhanteringen.
Återvätning av våtmarker är en viktig del av klimatarbetet av flera skäl:
- Kolbindning: Våtmarker, särskilt torvmarker, kan lagra stora mängder kol. När de är intakta, binder de mer kol än de släpper ut, vilket hjälper till att minska mängden växthusgaser i atmosfären.
- Minskade utsläpp: Dränerade torvmarker släpper ut stora mängder koldioxid och ibland även lustgas, vilket bidrar till klimatförändringarna. Genom att återväta dessa marker kan man minska dessa utsläpp.
- Biologisk mångfald: Våtmarker är hem för många arter och bidrar till en rik biologisk mångfald. Återvätning hjälper till att bevara dessa ekosystem.
- Vattenreglering: Våtmarker fungerar som naturliga svampar som absorberar och behåller vatten, vilket kan minska risken för översvämningar och torka.
Källa: Metria AB
