Skogen och EU: Så har svenska partier agerat i Europaparlamentet
Skogen har blivit en stor fråga inom EU de senaste åren. Landshypotek Bank har nu sammanställt hur EU-parlamentarikerna ställt sig i olika frågor som rör svenska skogarna.
Länge hanterades skogsfrågor som nationell kompetens och utanför EU. Det gäller fortfarande på papperet, men inte i praktiken. Den senaste tiden har EU snarare översvämmats av frågor som rör skogen. När frågor om klimat, energi, miljö, naturvård, finansmarknadens investeringar och konkurrenskraft lyfts inom EU ställs alltid frågan: hur används de europeiska skogarna?
Besluten som tas i EU påverkar särskilt skogsägare, men också alla som bor i ett skogsland som Sverige, där skogen är betydelsefull för miljö och näringsliv.
Inför EU-parlamentsvalet har Landshypotek Bank sammanställt hur partierna ställt sig i sju lagstiftningsfrågor som rört svenska skogarna under den gångna mandatperioden. Det gäller:
- Förordning om restaurering av natur
- LULUCF
- Avskogningsförordningen
- Förnybartdirektivet
- Förordningen för förpackningar och förpackningsavfall
- Taxonomin samt
- Certifiering av kolkrediter.
Svaren har listats i för och emot – men partierna har också kunnat motivera sina svar.
Sammanställningen visar att det finns två huvudlinjer i hur partierna har agerat.
- I den första huvudlinjen finns partierna som uttryckligen säger sig agera för svenska skogsintressen och tenderar därmed ofta hamna emot den lagstiftning som föreslagits.
Agerandet sker på två sätt. Ett sätt är att tydligt bara vara emot föreslagen lagstiftning. Här hamnar alltid SD i de sju frågorna vi har lyft, men ibland även C, M, Kd och S. De sistnämnda partierna skiljer sig dock från SD, då de ibland också kan agera aktivt för att försöka påverka förslagets utformning till det bättre. Det sker eftersom partierna räknar med att förslaget ändå kommer att få majoritet och röstas igenom. Resonemanget är att det är bättre att försöka påverka ett förslag, än att bara säga nej. Det kan handla om skydd mot inskränkningar i äganderätten, produktion av skogsråvara och bioenergi.
- I den andra huvudlinjen finns L, Mp och V som i de sju frågorna sätter europeiska intressen och globala intressen först, m.a.o. före svenska skogsintressen. De är för den lagstiftning som föreslagits inom EU i alla frågor vi undersökt, eftersom de exempelvis uppfattar det som föreslås som bäst för den globala miljön. Svenska skogsintressen underordnas globala intressen, såsom skydd av naturvärden.
– Skogen rymmer mycket av lösningarna på framtidsfrågorna för bland annat den gröna omställningen. Därför kommer intresset för EU-politik som påverkar de svenska skogarna inte att minska. Det finns alla skäl för fler att ta del av hur svenska partier och kandidater ser på skogen och hur de har agerat, säger Martin Kihlberg, hållbarhetschef på Landshypotek Bank.
Källa: Landshypotek Bank