Nya ledamöter i KSLA:s skogsavdelning

Sju av dem valdes in i akademiens skogsavdelning: Sanna Black-Samuelsson, Uppsala, Caroline Bonde Diechmann, Katrineholm,Johan Freij, Stockholm, Jonas Fridman, Vännäs, Karin Fällman Lillqvist, Nyköping, Olof Hansson, Växjö, och Louise Karlberg, Stockholm. Ny internationell ledamot: Helga Puelzl, Österrike.

Akademiens Skogsavdelning arbetar med frågor som berör skötsel och nyttjande av naturresursen skog inklusive industri och marknad i teori och praktik, specifika utbildnings- och rådgivningsfrågor, jakt samt de miljöfrågor som hör samman med näringens sektorsansvar.

Sanna Black-Samuelsson, (1969) är docent i skogsgenetik. Hon är processförvaltare för policyfrågor och ansvarar för skogsgenetiska frågor på Skogsstyrelsen. Hon har varit huvudsekreterare i den statliga utredningen Skogsträdsförädling för ökad motståndskraft. Innan hon kom till Skogsstyrelsen arbetade hon som forskare på SLU.

Caroline Bonde Deichmann (1982) äger och driver Ericsberg, en av landets största privata jordegendomar. Hon har genom driften av gården goda insikter i frågor som väger samman skogsbruk, jordbruk, jakt och viltvård, biologisk mångfald, turism och kulturmiljövård. Hon är en tydlig kommunikatör med breda perspektiv och ett engagerande ledarskap.

Johan Freij (1960) är jägmästare och ekonom med erfarenhet från forskarvärlden, konsultbranschen, skogsägar- och bolagsskogsbruket samt finanssektorn och har därigenom bred kunskap i bioekonomi. Han har erfarenhet från plantgenetik till skogsindustrins försörjningskedjor I nordiskt skogsbruk och från skogsrelaterade ESG-frågor (Environmental, Social and Governance) med fokus på gröna obligationer, kolkrediter och EU:s taxonomi.

Jonas Fridman (1963) är jägmästare och skoglig doktor. Han är forskningsledare och senior miljöspecialist vid SLU. Jonas har under lång tid varit en viktig person i utvecklingen av Riksskogstaxeringen och arbete med sammanställningar och presentationer från denna för svenskt skogsbruk och svensk miljövårds essentiella institution. Han har under senare år utvecklat den externa presentationen av ”Rikstaxens data” på ett värdefullt sätt.

Karin Fällman Lillqvist (1975) är jägmästare och skoglig doktor. Hon är hållbarhetschef på Skogssällskapet och ansvarar för dess forskningsfinansieringsverksamhet. Karin har tidigare arbetat på Sveaskog och svenska FSC-kansliet (Forest Stewardship Council). Hon var med och startade Sveriges Allmänningsskogars förbund och sitter med i Energimyndighetens Energiutvecklingsnämnd.

Olof Hansson (1975) är jägmästare och ekonom samt skogsdirektör på Södra och ordförande i Södras forskningsstiftelse. Hans mångåriga karriär på Södra Skogsägarna spänner från skoglig rådgivare till affärsområdeschef och skogsdirektör. Han är även skogsägare och ordförande i Skogforsk.

Louise Karlberg (1974) är fil dr och chef för skog och jordbruk på Naturskyddsföreningen. Hon har erfarenhet av forskning inom hållbar naturresursförvaltning med fördjupning i frågor kring mark- och vattenresurser. Hon har bedrivit tillämpad tvärvetenskaplig forskning med naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt perspektiv och har ett omfattande nätverk såväl nationellt som internationellt.

Helga Puelzl (1972, Österrike) är PhD och biträdande chef för policy support vid European Forest Institute. Hennes främsta forskningsintressen är europeisk och internationell styrning och policyförändringar inom skogsområdet. Hon fokuserar starkt på policystöd, med särskilt intresse för att förstå beslutsfattares behov och att koppla dessa behov till forskning.

ÖVRIGA INVALDA VID DAGENS SAMMANKOMST

Allmänna avdelningen: Matilda Baraibar (1979) är docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och lektor i miljövetenskap med inriktning mot global utveckling vid Södertörns högskola. Linda Bell (1974) är fil dr och avdelningschef för Formas areella näringar. Sten Frohm (1961) är jägmästare och generalsekreterare i Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. Line Gordon (1972) är chef för Stockholm Resilience Centre och professor i vetenskap om hållbar utveckling med fokus på livsmedelssystemen vid Stockholms universitet. Olof Johansson (1960) är fil dr och avdelningschef jordbruk- och analysavdelningen på Jordbruksverket. Maria Knutson Wedel (1963) är tekn dr och rektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Nya internationella ledamöter: Natalia Alekseeva (1975, Ryssland) är koordinator för FN:s projekt Decade on Ecosystem Restoration vid UNEP, i Nairobi, Kenya. Swantje Nilsson (1967, Tyskland) är chef för tyska jordbruksministeriets generaldirektorat för internationella frågor. Yves Segers (1970, Belgien) är professor vid Interfaculty Centre for Agrarian History, Atrechtcollege, KU Leuven.

Jordbruksavdelningen: Helena Aronsson (1967) är universitetslektor vid Institutionen för mark och miljö, SLU. Lotta Berg (1968) är veterinär och professor vid Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU. Palle Borgström (1960) är lantmästare samt förbundsordförande i LRF och vice ordförande i COPA, Europas bondeorganisation. Karin Brynell (1963), är civilekonom och vd för Svensk Dagligvaruhandel. Folke Cerenius (1960) är veterinär med bakgrund som länsveterinär och handläggare vid Jordbruksverket.Magdalena Hermelin (1975) har utbildning inom bland annat medie- och kommunikationsvetenskap och driver Hermelins grönsaker AB. Ingrid Rydberg (1974) är mark- och växtagronom och sedan 2010 chef för LRF:s Brysselkontor.

Nya internationella ledamöter är Alexander Döring (1963, Tyskland) är agronom och generalsekreterare i FEFAC (European Feed Manufactuer´s Federation), Belgien. Andrea Gavinelli (1965, Italien) är veterinär och chef för Djurskyddsenheten vid EU-kommissionen i Bryssel. Katrina Rønningen (1963, Norge) PhD och seniorforskare vid Ruralis.

Hedersledamot: Åke Barklund är jägmästare och expert på frågor som rör skogsindustrin nationellt och internationellt. Han var vikarierande akademisekreterare och vd 1993–95 och ordinarie på posten 2006 –12. Med mycken klokskap och stort engagemang bidrar Åke med värdefull kunskap och erfarenhet i KSLA:s diskussioner och han sätter alltid akademien i ett större samhällsperspektiv med oberoendet i fokus.

KSLA:s ambition är att utifrån olika kunskaper och erfarenheter stärka förmågan till strategiska samtal och fördjupade diskussioner om de areella näringarna. Akademiens nya ledamöter kommer på ett utmärkt sätt att bidra som brobyggare mellan forskning och vetenskap, samhällsliv och näringsliv.


Källa: KSLA