3D-fjärranalysteknik förbättrar skogsinventeringen

2024-12-10

<span>Punktmoln av fjällbjörk, framtagen med hjälp av drönare och digital fotogrammetri. Punkterna är kategoriserade utifrån höjd över marken (blå=markhöjd, röd=topphöjd). Med hjälp av särskilda verktyg kan trädets skogsvolym och biomassa beräknas.</span>

Bild:Emma Sandström, SLU.
Punktmoln av fjällbjörk, framtagen med hjälp av drönare och digital fotogrammetri. Punkterna är kategoriserade utifrån höjd över marken (blå=markhöjd, röd=topphöjd). Med hjälp av särskilda verktyg kan trädets skogsvolym och biomassa beräknas.

Data som samlas in med hjälp av drönare, flygplan och satelliter kan idag ge oss en kostnadseffektiv och detaljerad övervakning av våra skogar och därmed ett värdefullt verktyg inom skogshushållningen. Genom ny teknik och avancerade beräkningsmodeller bör de data som samlas in kunna ligga till grund för en hållbar skogsförvaltning som inbegriper avverkningsplanering, uppskattning av skogars förmåga att lagra kol och bevarande av biologisk mångfald. Det skriver Ritwika Mukhopadhyay i en doktorsavhandling från SLU.

– Metodiken används ännu inte i praktiken, men nu är teknologin mogen och utvärderas i samarbete med skogsindustrin, säger Ritwika Mukhopadhyay.

Tillståndet i Sveriges skogar har inventerats i mer än hundra år av SLU Riksskogstaxeringen. De senaste decennierna har fjärranalystekniken utvecklats avsevärt, och 3D-data tar nu skogsinventeringen till nästa nivå. Med tekniker som laserskanning, fotogrammetri* och radar, kan forskare skapa detaljerade modeller av skogsområden. Den här typen av data kan samlas in med drönare, flygplan och satelliter, och modellerna gör det möjligt att kartlägga både skogstillstånd och skogens tillväxt med hög precision. Enligt Ritwika Mukhopadhyays avhandling erbjuder dessa metoder kostnads- och tidseffektiva lösningar för att övervaka stora skogsområden och hantera resurser på ett mer hållbart sätt.

Avhandlingen visar också att en kombination av olika datakällor, som tät och gles laserskanning, kan utnyttjas för mer frekventa uppdateringar av skogstillståndet. Detta ger goda möjligheter att förbättra planeringen inom skogsbranschen, och att stödja klimatarbetet genom bättre insikter om skogarnas roll för koldioxidinlagring. Ritwika Mukhopadhyay redovisar också olika statistiska metoder för att utvärdera noggrannheten i prognoser baserade på 3D-fjärranalysdata.

Tekniken möjliggör inte bara effektivare övervakning av skogsresurser. Ritwika Mukhopadhyay ser även möjligheter att använda den i arbete för att bevara biologisk mångfald. Forskningen tyder alltså på att 3D-fjärranalys kommer att kunna spela en central roll i framtidens skogsbruk och bidra till hållbara lösningar för förvaltning och bevarande av skogsområden, liksom i klimatarbetet.

Viktiga insikter

3D-fjärranalys möjliggör detaljerad kartläggning av skogsresurser.
Tekniken är kostnads- och tidseffektiv samt ger bra uppskattningar av skogsvolym, biomassa och tillväxt.
Forskningen innebär goda möjligheter för tillämpningar kring effektiv planering av skördeoperationer och insatser för bevarande av biologisk mångfald.

Källa: SLU