Öppna myndighetsdata kan ge samhällsnytta för 21 miljarder


2020-06-12

Om vissa myndighetsdata släpptes fria utan avgifter skulle en enorm samhällsnytta uppstå. Det visar Lantmäteriets slutrapport om särskilt värdefulla data som presenteras idag.
– Vår analys visar att öppna och avgiftsfria myndighetsdata skulle kunna ge samhället ett mervärde på 10-21 miljarder kronor årligen, säger Lantmäteriets generaldirektör Susanne Ås Sivborg.


En del av de data som svenska offentliga organisationer tillhandahåller finansieras idag av avgifter från de personer och företag som vill använda dem. Men om dessa data i stället släpptes fria utan avgifter skulle en enorm samhällsnytta uppstå. Det visar en rapport från Lantmäteriet, som på uppdrag av regeringen har undersökt vilka konsekvenserna skulle bli om särskilt värdefulla datamängder tillgängliggörs avgiftsfritt.

– Men för att myndigheternas data ska kunna flöda fritt krävs en förändrad och långsiktigt stabil finansieringsform. Anslagen till offentlig sektor skulle behöva höjas med ungefär 550 miljoner kronor per år, vilket innebär att nyttan vida överstiger kostnaden, säger generaldirektör Susanne Ås Sivborg.


Nytta för 10-21 miljarder inom fem samhällssektorer

Lantmäteriet föreslår i sin rapport att myndighetsdata inom sex kategorier ska anses som särskilt värdefulla: företag och företagsägande (tex data om företags form och ägande), geospatiala data (tex adresser och fastighetsgränser), rörlighet (tex data om trafikflöden och infrastruktur), jordobservation och miljö (tex data om skog och geologi), meteorologi (tex väderdata) samt statistik (text data om befolkning och hushåll).

Nyttoanalysen visar att mervärdet av tillgängliggörandet av föreslagna datamängder uppgår till 10–21 miljarder kronor årligen inom dessa fem samhällssektorer:

 

 

 

 


Förlorade avgiftsintäkter största konsekvensen för myndigheterna
Lantmäteriets rapport visar att det krävs en förändrad finansieringsform för berörda aktörer för att de föreslagna datamängderna ska kunna tillhandahållas effektivt och utan avgift.

Den totala budgetära konsekvensen för att tillhandhålla föreslagna datamängder som öppna data är ca 550 miljoner kronor årligen. Av dessa utgörs den största delen av förlorade användaravgifter medan ca 40 miljoner kronor årligen är investeringar samt andra kostnader som införandet medför.

Av de förlorade användarintäkterna är 85 miljoner kronor sådana årliga avgifter som offentliga aktörer debiterar varandra avseende licensavgifter för föreslagna datamängder. Förlorade användarintäkter från kommersiella aktörer är ca 430 miljoner kronor.


Förslag till finansieringslösningar
Lantmäteriets rapport lyfter fram behovet av en långsiktigt stabil finansiering för att garantera den offentliga informationsförsörjningen. Vid en omställning från avgiftsintäkter till avgiftsfria öppna data behöver finansieringslösningen säkerställa full finansiering för berörda organisationer.

Myndigheterna i Sverige har i grunden tre primära finansieringsmöjligheter: anslag, avgifter och bidrag. Då syftet med Öppna data-direktivet är att värdefulla datamängder ska tillhandahållas avgiftsfritt, kvarstår primärt anslag och bidrag som möjliga finansieringsvägar.

I förslaget förordas en omfördelning för de avgiftsintäkter som idag debiteras mellan offentliga organisationer kombinerat med att resterande finansieringsbehov täcks av tillskott av anslag via reformutrymmet.


Fakta och fördjupning:
Regeringen gav i maj 2019 Lantmäteriet i uppdrag att, i samverkan med utpekade organisationer, ge Sveriges förslag på vilka datamängder hos berörda aktörer som bör tillgängliggöras öppet med anledning av Öppna data-direktivet EU-2019/1024.

Lantmäteriets uppdrag att undersöka konsekvenserna av myndigheters tillgängliggörande av särskilt värdefulla datamängder slutredovisas till regeringen den 12 juni.

Klicka här för att läsa slutrapporten i sin helhet. 

Klicka här för att läsa mer om Lantmäteriets regeringsuppdrag



Källa: Lantmäteriet